2004    2006    2007    2008    2009    2010    2011    2012    2013

    Jan-05    Febr -05    Mars -05    April -05    Maj -05    Juni -05   Juli -05   Aug -05   Sept -05  Okt -05   Nov -05   Dec -05


YATZY-nytt februari 2005

Yatzys egna berättelser om sådant som händer i hans liv.

OJ vad snö det har kommit. Jag tror aldrig att jag sett så mycket snö någon gång. Imorse när matte o husse åt frukost ville jag helst vara ute hela tiden. Lika bra det för när jag var inne hörde jag att den där någon varit i farten. Jag tänker inte gå in på vad som hänt, tycker att det är bäst att försöka tiga ihjäl den där någon.

När vi var ute på fm-promenad var det folk ute  överallt för att skotta snö. Trevligt tycker jag som ville hälsa på alla men det fick jag förstås inte. Måste säga att det fattas en hel del hyfs både hos matte och husse.

Matte har hela tiden sen jag var valp tyckt att jag kan säga till när jag vill in. Det tycker jag är onödigt, stå där på trappan och skälla. Man får inte skälla ute andra gånger. Nu har jag kommit på att jag ställer mig på altanbordet och då ser dom mig och frågar om jag vill in. Idag var det så mycket snö att det var svårt att ta sig upp med alla fyra tassarna. Men visst är det en bra ide'? Mycket bättre än att skälla tycker jag.

 

Jag har råkat hitta ett mail som matte skrivit. Så här stod det:

Hej
När vi var på ICA hade…
Någon vält kravallstaketet innanför ytterdörren
Någon hade vält en Cliva i fönstret och plockat blad på en Cissus
Någon hade hällt jord bakom soffan
Någon hade lagt alla kuddar på golvet
Någon hade ”dragit ur” sladden till inneväxthuset
Man undrar vem någon är?
Kram Inger

Jag har funderat mycket på vem den där någon är men inte kommit på det.

I tisdags fick jag vara hemma hos Ville när husse o matte var och handlade i Uppsala. Det var första gången dom lämnade bort mig men lämnar dom mig hemma hos Ville kan dom göra det ofta tycker jag.

Det visade sig när vi kom hem att dom köpt en stor bur. Har ingen aning om vad det ska vara bra för. Funderar på om den där någon ska bo i den.

     
 

Matte har bestämt att jag ska skriva ner mina synder. Och som alla vet är det hon som bestämmer, tror hon.

Lördag: Hjälpte husse laga middag och då råkade en såspåse följa med mig in i vardagsrummet.

Söndag: Vi var nere vid sjön och springskorna var snabbare än någonsin. Att matte ropade kunde jag inte höra för orden försvann över isen. (Sanningen att säga ville jag nog inte höra). Matte blev så arg till slut så hon kopplade mig. Synd precis när jag höll på att slå världsrekord i snabbhet för juniorer.

Måndag: Ja vad har jag gjort idag som jag måste skriva om? Jo plockat bort en sådan där märkpinne från en nyplanterad blomma. Dessutom blivit beskylld för att inte bara var en legitimerad strumptjuv utan en strumptjuvsexpert. Bara för att jag räknat ut att om det ligger kläder någonstans så ligger strumporna underst.

Jag väckte matte klockan sex imorse  men det räknas nog inte till bus. Det som är bra är att fast matte blir arg ibland så vet jag att hon älskar mig.

Min matte har en syster och det är hon som har sagt att jag ska skriva och tala om vad jag gjorde med hennes svarta byxor idag. Mattes syster och hennes man kom hit för att få kaffe och äta mattes goda semlor, sa dom. Men jag tror att dom ville träffa mig. Det var jättetrevligt fast jag inte fick någon semla. Det får jag aldrig.

När dom skulle åka hem syntes det att jag hade dreglat på mattes systers svarta byxor. Tror inte att det gjorde så mycket, det var ju för att jag ville vara riktigt nära.

 När någon går härifrån blir jag alltid lite ledsen. Då springer jag in i vardagsrummet och flyger upp i fönstret. Jag tror att om jag visar mig så kanske den som gått ångrar sig och kommer tillbaka. Matte säger att jag ska ta det lugnt så att jag inte välter blommorna. Men jag är försiktig, lite i alla fall.... Matte är ännu försiktigare för hon har flyttat isär blommorna så att jag kan se ut.

 

 

 

Alla som läser det här vet att min matte är mycket för det här med träning av olika saker. Ja, hon är bra på att leka med så då får man stå ut med träningarna tycker jag.

Det där med att jag sätter framtassarna på köksbänken har hon lyckats träna bort. Vet inte hur hon burit sig åt men bara jag funderar på det hör jag "och vad gör du? GÅ NER!!!" och då låter jag bli. Synd, jag har gjort många goda fynd på bänken.

Veckan som varit har matte varit förkyld men ändå lyckats få in lite träning. Dumt eller hur när vi kunnat ligga i sängen och mysa. För det är jag bra på men jag är mindre bra på att vara ensam. Jag behöver sällan vara det och visst kan jag men inte är det kul precis. Jag är en hund som vill vara nära och ha sällskap

I måndags gick husse o matte ut och åt middag och lämnade mig ensam hemma. Jag behöver väl också mat. Dagen därpå fick jag vara ensam två gånger så nu hoppas jag att dom vet att jag klarar det och inte behöver träna.

Igår kväll var husse borta. Matte och jag skulle hämta honom vid tåget och då fick matte ett sånt där miljöträningsryck. Dvs. vi åkte i god tid för att jag skulle träna på att gå snyggt och att inte hälsa på alla människor. Gå snyggt kan jag( om jag vill) men att inte hälsa tycker jag är oartigt. Det var så jobbigt att inte få hälsa så jag missade att husse kom. Det visar ju helt klart att det är bäst att hälsa på alla. Men att få matte att inse det blir svårt.

 

Tänkte ta det som inte är roligt först. Matte bestämde nyss att det var dags att klippa mina klor. Onödigt tycker jag men det är matte som bestämmer. Inte går det att komma undan heller för matte håller i mig och husse klipper. USCH!!!!!!! När det är det enda jag inte tycker om, kunde dom inte låta bli att göra det då.

Igår var det en trevlig dag. Först hittade jag en ny kompis i skogen. En  Rottweiler som var bara lite äldre än mig. Men han var stor, jättestor. Det tycker jag inte gör något bara jag får leka. Vi hade väldigt kul.

På eftermiddagen åkte vi till Uppsala, till Ville o hans familj. Vi hade en massa paket med för två av barnen har fyllt år. Det brydde Ville och jag oss inte så mycket om. Vi lekte och sprang, ute och inne. Det är ju massor att ta igen när man inte setts på en månad. När vi åkte hem försökte jag att få husse att vända bilen genom att gråta ynkligt. Tycker att Ville kunde fått  följa med oss.

Idag har det också varit roligt för snön har kommit tillbaka. Jag undrar vart den varit, har saknat den. Det konstiga är att när det är så här att det ramlar mer massor av snö så är det nästan ingen ute. Tycker inte alla om snö? Jag skulle kunna vara ute hela tiden, nästan.

Visst ja, jag måste berätta att matte slarvade bort en handske i fredags. Hörde när hon sa till husse att hon inte fattade vart den tagit vägen för hon hade tagit av sig den hemma. Den fanns ingenstans hur mycket matte än letade. Så plötsligt igår så låg den ute i trädgården. Visst är det konstigt, ingen vet hur den kommit dit.

I går var det en rolig söndag igen. Smart som jag är så gissade jag att det skulle hända något bra när matte tog fram min ryggsäck. Ja, det är matte som bär den med mina saker i.

Husse matte och jag åkte till Tina, min uppfödare. Hos Tina bor en massa hundar däribland min syster Mette. Igår kom min andra syster Wilma och fyra av mina bröder dit också. Det tycker jag var kul.

Först var det mycket prat om trimning. Flera av mina syskon fick komma upp på bordet och bli av med lite päls här o där. Jag slapp som tur var för jag är ju nytrimmad. Ägnade den där prat och trimstunden åt att hälsa grundligt på mina syskon.

Sen skulle vi fotograferas en och en. Det var faktiskt väldigt mycket fotograferande hela tiden. Alla hade kameror och alla sa att det var svårt att få oss Welshar att vara still länge nog. Men vadå vi är väl inga fotomodeller heller även om vi är hemskt snygga.

Efter det var det dags att gå i skogen och det är alltid trevligt. Särskilt när man är många. Vi kom fram till ett stort fält och då blev det ungefär som på valpkursen. Fast nu var det Tina o Mette som visade lite hur man skulle göra.

Äntligen  var det så dags att ta bort kopplen!! Oj vad vi sprang alla sju. Nu var det helt omöjligt att få oss med på foton. Precis när det var som roligast fick någon för sig att vi skulle öva inkallning. Onödigt tycker jag, men sprang snällt till husse.

Efter mera prat och inkallningar var det dags för skogen igen. När vi kom tillbaka var det sju smutsiga hundar som fick stoppas in i bilarna för att åka hem och bada.

Nu hoppas jag att alla söndagar blir så bra som de två senaste. På bilderna är det min bror Sigge och jag som pussas och busar