2004    2005    2006    2007    2009    2010    2011    2012    2013   

Jan -08    Febr -08    Mars -08    Maj -08    Juni -08    Juli -08    Aug -08    Sept -08    Okt -08    Nov -08    Dec -08


YATZY-nytt April 2008

Yatzys egna berättelser om sådant som händer i hans liv.

Titta vilket gulligt djur matte hittade i skogen. Jag vet inte vad det heter  men matte tror att det är ett Mossdjur.

Man kan göra fynd av många olika sorter i skogen. Husse och jag hittade skelettet efter en hel älg en dag. Det var inte så intressant för det fanns inga dofter kvar tyckte jag.

Nu är det perfekt uteväder och mycket att  göra. Igår grävde jag ner märgben på hemlig plats på tomten. Jag sprang långt bort så att inte ens matte vet vart det är. När jag ändå var i grävbranschen så  fortsatte jag med att hjälpa husse. Vi har fyllt på jord på ett par ställen där sorkarna ställt till det. Efter det började husse och jag gräva bort ogräs i landen som det ska vara blommor, morötter och potatis i.

När man gräver måste man då och då gå och tömma skottkärran. Jag är bäst i världen på att gå fot med en skottkärra. Igår när vi skulle gå med skottkärran upptäckte husse att sorkarna varit vid hallonen på 50-kronorsängen. Då fick jag i uppgift att vräka dem och det gjorde jag gärna. Nu har dom inget hallonhus kvar.

Imorse väckte jag matte på mitt alldeles speciella sätt. Jag visste att vi skulle åka och handla och det verkade som att hon glömt det och bara sov. Sakta smög jag upp i sängen och så nosade jag på mattes ögon mycket försiktigt ända till hon öppnade dem. Matte skrattar alltid när jag gör så. Det är väl  bra att vakna och skratta, bättre kan väl inte en dag börja eller hur?

Min matte är ju galen i blommor och allt som har med trädgård att göra men nu tar hon väl ändå priset som galnast. Matte har sått Frolic! Visserligen påstår hon att det är en  engelsk luktärt som heter Frolic men jag undrar jag. Ingen av de andra sorterna som hon sått heter något matnyttigt.

Fast man vet väl aldrig, det växer ju Frolic i våra äppelträd och idag visade det sig att det växer godis i en av björkarna. Så vad som helst kan nog hända när man har en trädgårdsgalen matte.

      

Lagårdsvägen som går ner till vår gästparkering har varit helt översvämmad länge nu, Husse, som är vägansvarig var tvungen att gräva upp vägen och rensa i rören under för att få ordning på det.  På bilderna inspekterar jag det han gjort. Nu är vägen lagad så att våra besökare åter kan köra ner hela vägen. Jag tycker att husse har gjort ett bra jobb.

Vi har grillat ute på altanen för första gången i år och det var mysigt tycker jag. Matte tyckte att det var så trevligt att hon skickade in husse efter glass när vi ätit upp köttet. Husse är snäll och  klok för han tog  glassen och tre skålar  med sig ut. Finns det något bättre sätt att avsluta en grillmiddag på än att äta glass?

Igår när glassbilen skulle komma fick matte ett av sina sedvanliga träningsryck. Matte sa att eftersom jag kan vara tyst inne när glassbilen stannar hos oss var det dags att vara tyst även om jag är ute. Så vi gick ut och satt oss hos husse som redan satt ute och läste. När glassbilen kom gick husse upp till vägen och jag fick träna på att sitta och titta och vara tyst. Det gick faktiskt riktigt  bra så matte tyckte att jag var duktig. Det var två glassgubbar och dom sa till husse att det såg så härligt ut hos oss. Matte och husse tror att det var för att vi har så mycket blommor. Jag tror att det var för att dom såg mig sitta på bordet och vara tyst som dom sa att det såg trevligt ut.

Vi är ute nästan hela dagarna nu. Först går vi i skogen och sedan har vi mycket att göra här hemma. Imorse dröjde det så länge innan matte kom ut så jag sprang in och letade efter henne. När matte kom ut från badrummet såg hon spår i lilla hallen, på mattan i matrummet och i stora hallen. Då gick hon ut till husse och mig och sa att lortiga tassen har varit inne. Hon frågade om vi sett några lortiga tassar men det hade vi inte.

Lortiga tassar är det annars ganska gott om kan jag erkänna. När husse lagade lagårdsvägen så tappade han även ur vatten i projektet. Det rinner in nytt och husse säger att ännu är det inte torrt nog för att vi ska kunna jobba där. Jag håller inte med om det. Det är  faktiskt alldeles otroligt trevligt i projektet nu.

      

Husse och jag är ett väldigt bra team när det gäller olika projekt. I tisdags kom det en stor bil med två stora paket till matte. När det gäller själva stora bilen kan jag tala om att husse gick upp till vägen och jag stod inne helt tyst och bara tittade på. Det går framåt sa matte vad hon nu  menar med det.

I paketen var det ett jättestort och jättesvårt pussel som det skulle bli ett hus av. Det där överlämnar jag till er sa matte fast det var hon som ska använda huset. Hennes växter ska bo där när hon vänjer dem vid att vara ute.

Husse och jag satte igång och efter en del tänkande så hade vi fått ihop huset. Det är faktiskt väldigt mysig även innan det kommit in växter dit. Vi har fikat där och jag går in där då och då. Just nu står huset på altanen.

Husses och mitt största projekt är stora dammen som  kallas just projektet. Nu har vi tröttnat  på allt vatten som hindrar vårt jobb att utvidga projektet. Dessutom har lagårdsvägen varit översvämmad alldeles för länge nu. Igår lade husse i en dränkbar pump och nu har vatten runnit undan ganska bra. Husse har grävt upp vägen också för att kolla rören under den. Imorse när husse och jag var upp till vägen  för att hämta tidningen gick vi en inspektionsrunda och kollade  projektet och lagårdsvägen. Vi har varit ute på en inspektionsrunda till för att visa matte hur det går.  Att gräva upp vägen anser husse att han klarar själv, hmm jag håller inte riktigt med om det.

Annars så har jag faktiskt fått en nytt namn av husse. Han  kallar mig för jordfräsen. Det beror på att nu när det varit så blött ute blir det djupa spår där jag har mina fartsträckor.

Husse och jag hittade en ny skog häromdagen när matte var borta för att få ny frisyr.  Skogen var stor och fylld med rådjur och annat som luktar spännande.

Förresten så ser jag ut som en riktig jakthund har jag fått höra.. Det var igår när vi var i Uppsala och matte fick ett av sina miljöträningsryck. Husse hade gått in på Jula och matte tyckte att vi skulle gå bland alla bilar och allt folk. Det var mycket att nosa på och lite svårt att samtidigt gå fot. Till slut bestämde matte att vi skulle stå utanför Jula och vänta på husse. Ja hon skulle stå och jag skulle sitta. Det är inte lätt att sitta still när det passerar så mycket folk som jag tycker att det vore artigast att hälsa på. Nu fick jag nöja mig med att sopa gatan med svansen och se glad ut. En av dem som passerade sa att det där är en riktig jakthund  om mig. Tänk att sånt syns.

När husse äntligen kom ut så talade matte om att hon var jättenöjd med mig. Sedan sov jag gott i bilen medan matte handlade mat. När vi kom hem blev det kaffe och tandborstarben på altanen.

Nu händer det mycket varenda dag speciellt på djurfronten. I början av veckan kom det två  änder och tittade på projektet. Dom var här flera gånger både i vattnet och på sidorna runt om. Matte och husse sa att dom letar någonstans att bo men att det knappast är lämpligt i vår damm. Varför det, för mig får det gärna bo änder i projektet, dom får väl gå upp på land när husse och jag gräver ut där.

Någon som i alla fall definitivt inte får bo här är den dumma korpen som var här på förmiddagen. Den härmar mig när jag skäller så att det låter som att det är en flygande hund högt uppe i skyn.

Vackrare är det när  koltrastarna sjunger både på morgonen och kvällen. Dom låter verkligen bra och matte säger att det är den vackraste sång hon vet på våren.

Ett annat vårtecken är de mer högljudda tranorna. I kväll flög dom tätt över taket och överröstade koltrasten.

Idag har jag varit ute nästan hela dagen. Husse och jag gick ut och jobbade på tomten direkt efter frukosten. Lite senare kom matte ut med kaffe och tandborstarben. Det var samtidigt som den dumma korpen flög omkring och lekte hund.

Lite senare så gick matte en sväng med mig i skogen bakom huset och då kom plötsligt husse och sa att han och jag skulle gå en ordentlig skogspromenad.

När vi kom hem var matte försvunnen, så husse och jag fick fortsätta att jobba på tomten. Efter flera timmar ute gick vi in, jag via duschen man blir lortig  av att jobba.

Strax efter det hörde jag att det lät som någon pratade ute och när jag tittade ut såg jag matte och Stina komma . Det var inte bara dom, utan när matte öppnade dörren, kom Pettson först av alla. Gissa om jag blev glad?

Jag hälsade på Pettson och Stina, ja på matte med förstås. Sedan sprang jag ner till grinden för att titta efter Celine och Tindra men dom hade dom slarvat bort. Matte talade om att dom var hemma för det var inte lämpligt att Tindra och jag träffas just nu.

Pettson och jag hade det bra bara vi två killar. Vi sprang  omkring lite men stod även och pratade med varandra. Det lilla krypet som blivit en stor badanka är en jättetrevlig typ. Vi har båda intresse för snabba springskor och bollar. Idag pratade vi också en hel del om blommor. Pettson tycker precis som jag att gula krokus är vackert. Matte tog både spring och pratbilder på oss. Visst syns det att vi trivs ihop?

 

Det här fina kortet fick jag på min födelsedag igår  av mina bästa cockervänner. Matte sa att hon hade inte haft en aning om att jag klär så bra i blåsippsblått.

På min födelsedag såg vi inga blåsippor för det kom massor av snö igen. Det snöade stor del av dagen och jag fick vänta tills idag med att få min present.

Presenten från husse och matte var att jag skulle få gå årets första spår. Ikväll fick jag presenten och den var verkligen värd att vänta på. Matte lade spåret och sedan var det husse som gick det med mig. Matte gick efter och plockade ner snitslarna.

När jag hittat skanken hördes ett imponerat "det var klockrent" från husse. Jag var alltså spårsäker och väldigt duktig. Dessutom berömde både matte och husse mig för att jag hade ett lagom tempo. När vi gick hem bar jag skanken hela vägen.

Nu ikväll hörde jag att husse frågade matte hur vi har det med blod. Så det låter som att det ska bli fler spår snart. Det ser jag fram emot.

På skogspromenaden igår fm. spårade jag färska rådjurspår i snön. Matte sa att jag såg ut som en känguru för ibland går jag på bakbenen med nosen i vädret. Jag nästan skuttar fram på bakbenen, det är så matte säger att en känguru gör.

När vi kom hem från skogen blev husse så fundersam varför jag stod på bakbenen och nosade upp mot taket på mattes inneväxthus i köket. Då visste han inte att matte ställt en skål med köttbullar till min tårta där.

Tårtan var jättegod och så här gjorde matte. Hon lade en skatt underst och sedan Frolic på den.  Därefter lade hon  på ordentligt med köttbullar.  Runt  kanterna lade matte skivor av ost. Behöver jag säga att det var himmelskt gott?

Kärt barn har många namn och nu har jag fått ett till. Husse kallar mig för frågetecknet. Det är när jag står i trappan  och undrar om jag ska med när någon är på väg ut.

Ett annat  namn är lortiga tassen. Jag tror att det var mig matte menade igår. Hon sa till husse att lortiga tassen hade kommit in och letat efter henne i hela huset innan han kom ut på altanen. Matte höll på och städade så det kanske inte var så lämpligt att lortiga tassen gick in.

Min matte lider av en yrkesskada som gör att hon  ser möjligheter till träning och inlärning överallt. När vi dricker kaffe på lilla  altanen på framsidan tycker hon att det är perfekt att träna på att inte springa efter bilar. Eftersom jag då borde vara trött efter skogspromenaden tycker matte att det är bästa stunden att göra det.

En dag när vi satt där kom det en stor bil och körde sakta sakta på vägen. Det var svårt att inte rusa iväg men jag skötte mig. Efter en stund kom bilen tillbaka och stannade på vägen som går upp i skogen. Det kom en man ner mot vår grind för att fråga efter vägen. Husse fick gå upp och prata med honom. Min yrkesskadade matte däremot hon tyckte att det var ett perfekt tillfälle att träna på att sitta  kvar på altanen och vara tyst.

Det blev ett långt samtal där uppe vid grinden som jag bara fick sitta och titta på. Jag skötte mig men jag tycker att det var högst ohyfsat att inte matte och jag gick upp och hälsade. Matte är så oartig ibland, det är nog också en yrkesskada.

Ibland går jag i skogen med bara husse eller bara matte. En dag när det bara var husse och jag mötte vi de största fåglar jag sett på nära håll. Det var två gäss och dom var inte artiga alls. Gässen gick på vägen och skrek till husse och mig att det var deras väg och att vi inte fick var där. Högst ohyfsat tycker jag.

Apropå att gå i skogen så säger husse att jag inte är en viltspårshund utan en VILD spårhund. Det är väl inte konstigt att man blir vild när hela skogen är full med rådjur.

Nu tror jag att jag ska gå ut och vårspringa lite bland alla krokusar. Jag springer och så tar jag mig ett dopp i projektet då och då. Torkar mig gör jag  genom att rulla mig på gräset. Husse har bytt vatten i lilla dammen nu när isen äntligen försvunnit så där badar jag också. Visst är det härligt med vår?

Idag har vi haft roligt besök av Stina, söta Tindra, sockerdockan Celine och badankan Pettson.

På bilden här ovan talar jag om för badankan att man ska var lite försiktig med stora dammen. Igår hörde nämligen husse världens största plask. Det var jag som plaskade, jag kom i full fart över berget och hann inte bromsa utan dök rakt ner i projektet  där vattnet är som djupast. Tur man kan simma och tur att det fanns en gräsmatta att torka sig på efter det ofrivilliga doppet.

Badankan Pettson är en friskus, det rann vatten om hans långa öron hela tiden. Men jag tycker att det vore onödigt om han trillade i från berget. Han är ju trots allt fortfarande ganska liten.

Jag tror  att det kan bli en bra fotbollsspelare av honom, han visade bra takter idag.  Tjejerna har jag aldrig lyckats få intresserade av fotbollar.

Först var vi ute och busade runt. Sedan var det dags för kaffe och våfflor på altanen. Dvs. Stina, matte och husse  drack kaffe och åt våfflor och vi hundar fick resterna som var lite snålt tilltagna med tanke på att vi är fyra hundar.

Sedan var det äntligen dags att springa fritt och bada och busa igen . Matte tog en hel del kort och hon fick jobba hårt för att hinna med när Pettson och jag sprang. Den killen har snabba springskor fullt i klass med mina.

Tråkigt nog så kom sedan den stunden när alla skulle åka hem, jag fattar inte att dom inte kan bo här. Jag grät när dom åkte och sedan bestämde matte att jag varit ute färdigt och skickade in husse och mig via duschen. Jag hade ju faktiskt badat men ok en varm dusch är ju alltid skönt.

Här är några bilder på mina cockervänner. Först Tindra och Celine. sedan Pettson och min fotboll. Slutligen en bild på oss alla fyra.