Saga funderar Januari 2016

2013    2014    2015    2017    2018

Febr -16     Mars -16    April -16    Maj -16    Juni -16    Juli -16    Aug -16    Sept -16    Okt -16    Nov -16    Dec -16

Sagas egna berättelser om sådant som händer i hennes liv.

Titta vad jag har på ena framtassen, ett bandage. Men så synd om mig är det inte för jag är inte bara en stor flicka utan en duktig flicka säger matte. Däremot är jag trött det är jobbigt att vara på Ultuna.

Vi var till Uppsala en dag och det mesta handlade om oss hundar. På Ultuna var det dags för en koll på hur jag mår. Jag mår bra sa matte och husse och veterinären höll med. Det är bara det där med att jag väger för mycket och det var matte husse och veterinären eniga om.

Nu har vi köpt hem min mat igen, den finns bara på Ultuna så jag fick äta av Mysaks ett tag. Men min är bättre för jag blir mätt av den  och så fortsätter jag att gå ner i vikt. Matte var så stolt över mig hos veterinären eftersom jag var jätteduktig och helt still både vid provtagning och undersökning. Mysak var med för att miljötränas och han fick hälsa på veterinären när hon var klar med mig.

Det var inte bara min mat som matte köpte hem utan även tandbortstarben FYRA kartonger och en stor påse ben. När vi kom hem tog Mysak genast  två ben i munnen.

Hemma är vi ute mycket i snön och i skogen kollar vi spår. Vi har sett spår av ekorre, räv och rådjur. Matte säger att nu har rådjuren varit på berget bakom huset och vid fågelbordet så snart får vi nog se dem på riktigt.

Avslutar med några busbilder  i snön. Man kan åka kana på taket till pumphuset. Kul , Mysak åker med nosen först,

Var är Mysak ? Jag har bestämt tappat bort honom.

Nu har Mysak kommit tillbaka och buset fortsätter.

 

Det finns visst något som heter "efter storm kommer solsken" och det stämmer. Efter snöstormen kom solen och husse körde snöslungan så vi fick fina gångar. Det finns massor av fluffig snö att simma och busa i.

Förra gången jag skrev så berättade jag att tandborstarbenen var slut. Nu har matte köpt hem så det räcker ett tag igen. Min mat är också slut, men jag får Mysaks mat så det gör inget. Vi ska köpa min mat nästa vecka när vi ska till Ultuna så tills dess är det fest. Ja egentligen tycker jag att all mat är fest om jag ska vara ärlig.

Matte har tagit en massa busbilder här några av gårdagens.

Mysak dyker

Idag var det ännu mera sol så matte tog fler bilder. Förstår inte vad det är med sol och snö men vi blir extra glada och busiga av det. 22 grader kallt gör inget när man kan busa sig varm.

När man har varit ute i snöstorm som idag är det skönt att krypa ihop på mattes ben. Då värmer vi varandra och jag kan ligga där och fundera på vad som har hänt senaste tiden.

En dag när det nya året vara alldeles nytt åkte vi och hälsade på Nonnon, mattes mamma alltså. Även den här gången tyckte vi att det var spännande att vi kunde titta ut genom altandörren. Jättepraktiskt, tänk om vår ytterdörr var likadan. Då kunde matte se om jag vill in och jag slapp stå och vänta på att någon skulle titta ut och se det. Fast oftast så öppnar Mysak dörren han är en riktig gentleman.

Hos Nonnon fick vi tandborstarben, hon har alltid sådan hemma. Värre är det hos oss här tog dom slut igår. Det är inte väder för att åka och köpa några säger matte. Jag tror faktiskt att vi aldrig har varit utan förr. Husse försökte trösta oss med varsin Frolic till fikat men det tyckte vi inte var tillräckligt. Matte gick då efter varsitt kex åt oss och det var bättre.

När vi åkte hem från Nonnon snöade det riktigt ordentligt. Matte sa att hon var glad att det var husse som körde, hon tycker inte om när allt bara är vitt.

Mer snö har det kommit varenda dag och det är mest sån där mjuk fluffsnö som husse kallar det. Det är härligt att springa i sådan snö. Här forsar jag fram och letar efter Mysak så vi kan busa.

Men just då  hade Mysak släpat ut sin bäver och lekte med den. Han såg närmast vansinnig ut när han kastade och slängde med den stackars bävern.

Lycklig Mysak vädrar bäver och springskor i fluffig snö.

Här har Mysak slängt iväg bävern så att den har försvunnit i snön.

Idag är det ett nytt år men jag ska fundera lite över slutet på det gamla. Igår kväll var det konstigt för när vi ville gå ut och kvällskissa för att sedan sova sa matte att vi skulle vara upp länge. Så det var vi och i morse sov vi ända till nio.

Vi har fått lite snö igen, den kom mellan jul och nyår och jag blev så glad för jag älskar snö. Jag kan vara ute hur länge som helst när vi har snö.

Nu ska jag berätta  om julen och julbadandet. Några dagar före julafton tyckte matte att hon kunde bada Mysak. Men jag skulle få vänta till dagen före sa matte eftersom jag är så duktig på att bli en smutsig Saga. Det var bara det att Mysak hade knappt hunnit torka innan hans buskompis Sigge kom på besök. Kort sagt så behövde både Mysak och jag bada dagen före julaftonen.

Samma dag gjorde matte i ordning julskinkan. Det tar väldigt lång tid men vi hundar höll oss nära matte hela den tiden. Det lönade sig för vi fick smaka före husse. Som vanligt var julskinkan himmelskt god. Jag fattar inte varför man inte kan få sådan året om.

Julaftonen började rätt illa för mig och det var snudd på att jag hamnade på svarta listan. Efter att jag hade ätit min frukost råkade jag komma för nära Mysaks matskål. Hans mat hoppade då in i min mun. Nästan allt försvann ner i min mage innan matte hörde vad jag höll på med. Men faktum är att om han åt upp sin mat direkt som jag gör skulle något sånt aldrig hända .

När vi är själva på julaftonen får vi öppna julklapparna efter fm. kaffet. Det var fyra hundpaket och Mysak behövde hjälp av mig att öppna sina paket. Han är lite lat  och väntar på att jag öppnar paketen.

Vi fick jättefina grisar som låter som riktiga grisar.

Varsitt gott flätben fick vi också.

På juldagen packade vi bilen full med paket och åkte hem till fluffiga Luna och söta Isa med de långa öronen. Slavigt nog tog inte matte ett enda kort. Inte ens på oss hundar.

Dagen efter kom snön och solen och då släpade Mysak ut sin gris. Han höll på och skakade den så den var nog alldeles vimmelkantig. Samma dag fick vi besök av Isas och Lunas matte och husse men dom hade glömt hundarna hemma. Vi letade i alla kassar dom hade med sig men inte en hund. Synd och slarvigt, barnen hade dom med glömt hemma.

Det är matte som fotograferar mest här men här kommer bilder från skogen som husse har tagit. Matte  hängde kameran runt halsen på honom en dag. Resultatet blev många bra bilder sa matte.

Här här vi på väg mot stora skogen.

Husse tycker att jag är så gullig som alltid kollar om han hänger med

Mysak väntar på oss andra

Mysak försöker gömma sig vid vägkanten

Det är två Welshar ser du båda?

Vår stora skog är så mysig.

Det här är vår godissten. Precis lagom för två hundar.

Så här glad ser jag ut när jag är i skogen och det är sol och snö.